ullegulle

<object width="480" height="385"><param name="movie" value="http://www.youtube-nocookie.com/v/V5xH6LETiGI&hl=sv_SE&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube-nocookie.com/v/V5xH6LETiGI&hl=sv_SE&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"></embed></object>

Min blogg suger, den kan inte visa youtubefilmer längre. När man klistrar in den långa koden och förväntar sig se säg ett liveklipp med Bloc Party i förhandsgranskningen är det enda man ser samma långa kod som man klistrade in.

Detta protesterar jag mot på följande sätt: =(

"Jo min musikkunskap är tio gånger större än Andres Lokkos, Per Sinding-Larsens och Fredrik Strages tillsammans.
Sen är den ju betydligt bättre också som tur är."

Härmed börjar serien Embrace-citat. Embrace är, förutom ett halvbra engelskt britpopband, en användare på kentforumet. Han förgyller ofta min annars ganska tråkiga vardag.

(Det kanske också ska sägas att de tre människorna som namnen tillhör kan ALLT om musik. Kan man mer än dem kan det, för att citera Albin, "inte vara nyttigt för en själv".)

Imorgon ska jag sjunga Hallelujah, det ska bli kul. Framför allt så älskar, tydligen, alla mig där. De skrattar åt mig, oavsett vad jag gör. Vad ska jag göra åt det?

Jag har blivit otroligt dålig på att blogga. Och när jag väl bloggar handlar det alltid om vad jag tycker om kents senaste, hur bra mina nya låtar är, hur mycket jag önskar all framgång till IFK, hur mycket öl jag dricker och hur lite pengar jag har kvar efter det.

En gång i tiden, har jag åtminstone för mig, kunde jag skriva ganska underhållande berättelser någon gång ibland. Vart tog det vägen?

Jag ska försöka bättra mig.

Jag blev litelite besviken förut. Jag kollade upp Rick Rubin på Wikipedia. Eftersom han producerat TINCs två bästa album och Gossips senaste Music for men tänkte jag att det vore ett genidrag att lyssna på allt annat bra han förmodligen producerat. Det kan ju inte gå fel liksom.

Tyvärr hade han mest producerat Metallica, Linkin Park, Limp Bizkit, System of a Down och massa sådana tönterier.
Fast jag insåg att båda skivorna med Red hot jag har har han proddat (höhö). Dom är ju ganska bra. Iaf ljudmässigt.

Han har tydligen en del med Weezer att göra också, får lyssna lite mer på dem.

Idag har jag hämtat ut min biljett till Mew. Jag är än så länge ensam. Det ger jag fan i. Jag ska se dem.

Och Silver, hitlåten, finns numera på våran Space. Varsågoda: Silver

Röyksopp är så jävla bra. Varför skulle jag missa Way out West i somras?

Sanningen är att jag är mer besviken över att ha missat dem än typ både Arctic Monkeys, Glasvegas, Band of Horses och Timo.

Fast inte My Bloody Valentine. Det kommer jag aldrig förlåta mig för.


Men nu handlade det ju om den norska röksvampen. Lyssna på Marching band-versionen av Happy up here på Spotify. Gillar man orginalet, eller bara har hört det, så är det roligt. Jätteroligt!










(Röd blir bara bättre och bättre)

Jag ska se:

- Phoenix, Brew House
- Mole & Deportees (förmodligen), Sticky
- Mew, Trädgårn'
- Hoffe (kanske), Brew House
- Syster Sol och nån mer, Sticky
- Invasionen och dendär snubben från Bear Quartet, Parken
- Kent i vår, Lisebergshallen
- Allt ni bjuder mig på, överallt!

Alla som vill får följa med. (Solisolisoli!)

Just det. Höromveckan såg jag ju Muse i Sthlm. Alla undrar ju givetvis vad jag tyckte om det.

Det var kanon. Sjukt dragigt. Matthew är cool. Bäst var United States of Eurasia, Plug in baby, Map of the problematique och inte minst, världens kanske bästa livelåt någonsin (i konkurens med Fix you och Mannen... och säkert någon mer): Time is running out.

Jag såg även Kid Galahad på Sticky samma vecka. Det var riktigt skoj och Frisken tog min hatt. Men framför allt spelar de sjukt mycket bra musik på Sticky. Tumme ner för Katy Perrys våldtäkt av Banquet dock.

Jag har varit på lite matcher och sådär också, men ni kan väl kanske räkna ut vad jag känner om det?

Det här trodde jag väl inte riktigt att jag skulle säga, men efter en genomlyssning av nya Kentskivan är jag fantastiskt positiv! Riktigt riktigt bra!

Töntarna är otroligt tråkig i jämförelse med resten.

Det får bli en bild på det vackra omslaget också.




Hon är lite lik Beth faktiskt, fast smalare. (Ella kanske?)