Denna veckan började underbart. Helt underbart.

För några veckor sedan vart jag förbannad. Jag hade då fått reda på att vårat nationella matteprov skulle hindra mig från att åka till Örebro. Hade jag vetat hur matchen i Örebro skulle sluta hade jag nästan skippat provet. IFK vinner inte med 4-0 varje dag. Och Thomas Olsson gör ett riktigt drömmål. Och inte nog med det. Andres Vasquez gör kanske det snyggaste målet i allsvenskans historia. Att man skulle missa denna match i Gamla fina, det vart illa, men resultatet var underbart. Helt underbart.
Tidernas mål?
http://youtube.com/watch?v=ltEaUSTiIZQ

Helt ovetande om drömmatchen i Örebro stod vi, fyra själar och repade in nya sånger i replokalen. Förhoppningsvis har våra trogna fans en liten skiva innan sommaren är slut. Förhoppningsvis hinner vi spela in några låtar så småningom. Förhoppningsvis blir det bra. Det vore underbart. Helt underbart.

Efter detta kommer jag hem och upptäcker den bästa nyheten jag läst sedan Kent gick ut med att ny skiva var påväg i början av året. Denna gången fick jag bekräftat att en ny turné iom skivsläppet kommer hållas. I sommar ska jag jobba. Om det krävs så ska jag lägga hela min jobbförtjänst på Kents tjugonde turné. Detta gjorde mig glad nästan hela veckan. Kent är livets salt (använder min kära systers uttryck)! De är underbara. Helt underbara.

Jag har hittat världshistoriens snyggaste skor. Unde... ja, ni kan räkna ut resten.

Tillsammans med ovanstående fakta och att jag upptäckt en massa bra musik gjorde starten på denna veckan till en dröm. Eller... fått tag på musiken i vilket fall. Jag har nu en förbannat skön blandning musik i musikmappen. Och jag har inte dåligt samvete alls, när jag har råd ska jag köpa varenda skiva. Varenda köpvärd skiva.
Jag har blivit lite småkär i U2. I lagom mängder är de riktigt bra. I för stora mängder är de huvudvärk. Har även upptäckt att inte bara finnarna Harri, Sami & Markus kan medverka i bra musik. Poets of the fall och The Rasmus är två sköna band som helt klart är lyssningsvänliga. Skål!

Lordi går inte in bland de finska hjältarnas lista. Fucking ESC! I Sveriges version av listan får inte The Ark plats. Det är ascoolt att de vågar göra nåt som inte folk kanske tycker de borde. Det är coolt att göra som man själv känner, men det är fan så o-coolt att delta i Melodifestivalen/Eurovision song contest. Alla som tittar på dessa tillställningar förlorar två älska-poäng av mig. Jag minns faktiskt inte när jag såg nåt av detta senast, men det var många år sedan. Förra helgen såg jag på SMASK. Det var femton gånger bättre, trots att det var oseriöst.

När jag började skriva detta tänkte jag dra en liten deppgrej också. Ett svar på en fråga som en ensam själ inte fått besvarad. Men förlåt. Jag orkar inte riktigt det i kväll. Det kommer senare... på måndagkväll när IFK torskat mot Gefle. Skål!

Man ska inte vara så ledsen. Men ibland är man ensam. Ibland finns man inte. Ibland vill man visa att man finns. Ibland tvivlar man. Ibland ifrågasätter man sig. Men ibland, ibland är man glad. Tack Kent!