ullegulle

Följande två prylar vill Ronja ha precis just nu:

1. Pizza
2. En puss

Lyssnar på Does its nya singel The Monkeys Are Coming och älskar livet.

Finns inte på Spottan. Bara på iTunes för 9kr. Det var värt det.

Älskar Kentforumet. Ibland.

1. Emmaboda - TDCC, Vitalic, Yelle, Heartsrevolution
2. Putte i Parken - The Wombats, SMK, Björnstammen, Those Dancing Days
3. Arvika - Biljettpris på under 500kr!
4. Peace & Love - Lo-Fi-Fnk, The Amplifetes, Kings of Leon
5. Roskilde - Kings of Leon, Tallest Man on Earth, Weekend
6. Siesta - SMK, Björnstammen


Siesta har verkligen det allra tråkigaste jag någonsin varit med om. Värre än P&L. Inte oooook. Hoppas verkligen Arvika kör på en fin nisch iår, då blir det enda riktiga alternativet till Emmaboda. Om man bortser från WoW som inte räknas på riktigt. Dom har ingen camping. Inte ens en liten.

Delphic, DIOYY, Foals, Phoenix, Holy Fuck, Penguin Prison och tusen Kitsuné-band i all ära. Men vad jag allra helst vill se på Emmaboda i år är nog faktiskt Alex Metric.

Känner ett visst vemod över att alla bra konserter jag listar i början av hösten/våren ofta brukar missas. Det brukar oftast kosta för mycket pengar. Påstås det.

• The Baboon Show, Sticky Fingers, 21 jan
• Universal Poplab, Sticky Fingers, 6 feb
• Cut Copy, Kulturbolaget Malmö, 8 mars
• The Wombats, DUBLIN!!!!!!, 20 mars
• bob hnud, Trädgårn, 23 mars
• bob hnud, KB Malmö, 26 mars
• The Wombats, Debaser Medis, 29 mars
• Mogwai, Trädgårn, 1 april

Tillkommer antagligen tusen band. Typ.

Haha, orka att White Lies heter vita lögner. Precis som den svenska 90-tals-såpan.

White Lies nya album finns på spottan, Ritual. Det gillar vi. Och även om jag bara hört första spåret och singeln bådar det gott. Oj oj oj.


En betydligt jobbigare grej är att firefox lagt till någon töntig grej när man öppnar en ny flik. Det ser typ ut som Svt-play fast utan program. Kul play-tjänst liksom.




Omslaget känns väl ganska Crystal Castles för övrigt?

Fixar ni detta iår, Emmaboda?

Varför bor man inte på Irland? Dom har ju godare öl också.

Folk som ställer sig frågande till min reaktion på att DIOYY kommer med nytt album snart ombedes ta ett kik på ovan liggande filmklipp.

14 Mars it is! Och titlarna är minst lika tokiga som på debuten:

'We Are The Dead'
'John Hurt'
'Pull Out My Insides'
'Yeah'
'The Monkeys Are Coming'
'Wrong Time Wrong Planet'
'Wrestler'
'Wondering'
'The Knife'
'Broken Arms'


Undrar om Dreijer är med lite på näst sista låten tro?

Tror jag ska börja vardagsblogga. Det är så intressant. Typ.

Idag: Sovmorgon --> Äta pommes frites med bearnaise-sås till frulle.

Skrämmande förresten. Först sluta med cola. Sen börja gilla sås. Vad ska det bli av mig?, som Veronica Maggio hade sagt. Eller Where did it all go wrong?, som Oasis hade sagt. Eller sa till och med.

EDIT: Kom på att det var Laleh som sa det, inte Maggio.

"Ranelid är som Oasis på nittiotalet" - Familjen på Facebook

Radiohead gör välgörenhetsspelning i Tahiti, eller om det var för Tahiti. Ev både ock. Sen lägger de upp hela kalaset på tuben. Har inte kollat än, men bara förutsätter att det är bäst i världen.

Utan tvekan dagens bästa bandbild, haha!

Iaf med tanke på vilket band det är.

Jag vet att PSL är mycket bättre, men det är väl egentligen bara Embrace som kan mäta sig med honom. Eller hur det var. Här kommer hur som helst massa band som eventuellt förhoppningsvis kommer släppa musik 2011, enligt uppgifter, förhoppningar och gissningar.

• Penguin Prison
• The Killers
• Death Cab for Cutie
• The Strokes
• Toro Y Moi
• Hercules and love Affair
• Neon Indian
• Glasvegas
• The Streets
• bob hund
• Those Dancing Days
• Looptroop Rockers
• Brand New
• Phoenix
• The Avalanches
• Ringo Deathstarr
• Pallers
• White Lies
• Gang of Four
• Lo-Fi-Fnk
• Mogwai
• Coldplay
• Owl City
  
• Cut Copy
• Radiohead
• The Wombats
• Does it Offend You, Yeah?

Dom feta är givetvis dom jag inte bryr mig om lika mycket. Såklart. OBS, listan kan komma att fyllas på.

Nu kommer de riktiga höjdpunkterna. Faktiskt.


7. This is head, Popadelica/Arvika/Malmöfestivalen

I våras dök This is head upp, några veckor innan Popadelica. Kul, tänkte jag, att få se dem. Jag hade aldrig anat att de skulle vara så bra live. Tre gånger har de varit helt fantastiska, och var säkert så även i GBG när vi missade giget pga ett sista tåg som gick för tidigt. Det har varit tighthet, energi, sväng och kaotiska avslutningar varje gång. Grymt.




6. Kent, Peace & Love

Trots det o-kentigaste året för mig sedan typ 2001 och trots en helt fantastisk konsert precis innan Kent steg på scenen i Borlänge lyckades de överträffa alla mina förväntningar. Jag ska inte säga att låtlistan var optimal, men det var en tight och bra show med ett känslosamt avslut (M live liksom). Betyyyyyydligt bättre än Arvika och framför allt Lisebergshallen.




5. Teddybears, Malmöfestivalen

När det handlar om ett Teddybears-gig är det spex och fest och en lång hitparad. Inte så indie. Men jag tycker synd om dem som dömer ut det pga något sånt, för ett bättre svenskt liveband fanns inte att tillgå år 2010. En kanonsnygg och kanonskön show och en dryg timmas party.




4. Cut Copy, Emmaboda

Jag hade inte blivit förvånad om Cut Copy hade gjort en halvlame spelning, det kändes innan som ett studioband. Men live lyckades de, trots största hitten som öppningslåt, få hela spelningen att eskalera i nivå. Det blev nästan lite bättre för varje låt, och när Hearts on fire avslutade ordinarie set hade det nått klimax, eller? Nä, för då spelade de två extranummer som ändå lyckades överträffa allt innan. Out there on the ice är antagligen årets grymmaste avslutningsnummer.




3. French Horn Rebellion, Emmaboda

FHR är givetvis inte lika "mäktig" spelning som typ Cut Copy eller Kent, men däremot en urspårad och mer galen sådan. Sånt älskar jag. Förutom att leverera grym electropop lyckades de dessutom hänga i lamp-ställningar, balansera på högtalare, springa ut i publiken med en synth, slå ner varandra med en synth, lämna spelningen med en synth, återkomma till spelningen med en synth, samt bara allmänt göra allt möjligt knas som gick. Sen avslutar man inte med en Two Door Cinema Club-remix utan att få cred. Heller.




2. Delphic, Peace & Love

Det kan vara sjukt mäktigt med gig med mycket folk. På Delphic var det högst 50 pers. Framme vid staketet stod kanske 15-20st och konstantdansade. Synd för alla övriga 40k som inte var där. För Delphic levererade en heltight spelning med låtar som lät bättre och svängde mer än på skivan. Och trots en uppsjö av ljud lyckades de på 4 pers få fram allt genom att ibland spela två instrument samtidigt. Awesome!




1. The Big Pink, Arvika

Arvika handlade inte så mycket om bra konserter iår. Dem lyckades jag missa. Men en riktig höjdare fick jag se. Den bästa iår. Det var, som rubriken avslöjar, när The Big Pink spelade på Andromeda. Dominos var inte helt otippat den stora höjdpunkten, och den bästa livelåten 2010, men resten av spelningen var magnifik på alla sätt också. Energi både ljudmässigt och visuellt. En klassisk stå-och-gapa-spelning. Enda ruset över en konsert som överträffar The Big Pink är Tinc. Helt okej betyg?










Det var det! Ska göra en lista på bästa låtarna också, haha. Fast den blir utan motiveringar. Eventuellt blir det en spellista istället. Den som lever får se.

15. Hoffmaestro & Chraa, Peace & Love/Emmaboda

Att Hoffe och gänget är ett fantastiskt liveband kan väl egentligen ingen förneka, oavsett hur mycket man försöker. Jag har aldrig sett en dålig spelning med dem, iår var inget undantag. På både P&L och Emmaboda bjöd de som vanligt upp till fest, trots tidiga speltider. På P&L lyckades de dessutom få 15k (?) att storma under avslutningen, ganska tufft.




14. Biffy Clyro, Peace & Love

I väntan på Delphic tog jag två svindyra öl i ett öltält vid Eldoradoscenen, där Biffy spelade. Perfekt kombination. Det beskrivs antagligen inte bättre än såhär: "Jag har inte fastnat supermycket för Biffys musik (än), men dra åt helvete vilket engagemang, energi och känsla.", vilket jag skrev redan då.




13. The Specials, West Coast Riot

Nu såg jag förvisso både Dropkick Murphys och Flogging Molly också, men i princip kan man säga att jag betalade 700kr för att få se Specials. Jag ångrar mig inte. Även om jag inte riktigt kunde ta till mig spelningen till 100% så vet jag hur bra det var. Och hur mycket det svängde. Och vilken skön stämning det var. En bredvid mig kryddade som fan för övrigt.




12. Crystal Castles, Emmaboda

Jag minns inte riktigt allt från Kristallslottens gig på bofa. Men jag minns ett galet röj, en sjuk volym, något av det hårdaste jag upplevt live, frenetiskt dansande med Madde, samt en Alica Glass som (naturligtvis) gick bananas. Nuf said.




11. Friendly Fires, Emmaboda

Här minns jag inte heller så mycket mer än ett tokdansande och ett hejdundrans svängigt liveband. Plus för killar bakom oss med Union Jack.




10. Does it Offend You, Yeah?, Debaser Medis

Efter mycket om och men kom vi in. Efter några timmar kom vi ut, betydligt svettigare. Does it levererade lika bra som på Emmaboda (09), energiskt non stop och urfreakat till max. Publiken var dock häftigare på Emmaboda. Även längden på konserten. Hade gärna sett 2-3 låtar till.




9. Foals, Parken

Det handlar ännu en gång om ett tight liveband och ett trångt hoppande publikhav. Så mycket mer finns inte att säga, förutom att gitarristen bjöd Krille på öl. Lätt värt några stjärnor extra, om jag skulle satt sådana som omdöme.




8. Kristian Anttila, Siesta

Trots en helt värdelös ljudkvalitet fick Kristian större delen av publiken att konstant-ravea. Och framåt slutet av konserten slogs det sönder (mer eller mindre iaf) både gitarrer och vattenflaskor. Känns som något jag skulle falla för, onek.

Nu kommer listan på bästa spelningarna 2010. Enjoy.

25. Band of Horses, Malmöfestivalen

Band of Horses bjöd på en vacker spelning som de själva verkade älska att framföra. Samtidigt inget superövertygande. Som jag sa redan då, hur svårt kan det vara att lyckas med den publiken och de låtarna?




24. Timo Räisänen, Brew House/Popadelica/Siesta

Ja, Timo är alltid en fantastisk liveartist. Han har en förmåga att sätta ihop bra låtlistor och omarrangera låtar till det bättre. Han lyckades även denna turnén. Dessa tre spelningar var i princip lika bra.




23. Shout Out Louds, Peace & Love

Jag vill minnas en sjuk trötthet från min sida sista dagen på P&L (tror till exempel att jag somnade när Fontän spelade), men det hindrade mig inte från att uppskatta Shout Out Louds-spelningen. Den var fin, tight, trevlig och bra på alla sätt, typ.




22. Babylove & The Van Dangos, Siesta

Jag har ju egentligen redan sagt vad som finns att säga om de flesta av dessa spelningar, men jag gör det igen. Ska funkar alltid live. Babylove gjorde det utmärkt. Och liksom Band of Horses var det 100% scenkärlek.




21. Röyksopp, Siesta

Hade jag orkat hade jag dansat sönder mig när Röyksopp intog Siestas största scen. Men alltför många röjiga konserter och alltför långa promenader mellan festivalområde och camping satte stopp för det. Men det var ändå kanonsnygg show, och Röyksopps smått fantastiska musik lät bättre live än på cd.




20. Bob hund, Siesta

Hade det inte varit för att hundarna spelade den oerhört dåliga låten Bli aldrig som oss, bli värre så hade nog bob hund hamnat betydligt högre upp. Men å andra sidan hade de inte hamnat lika långt upp utan Molntuss-låten, så det går väl på ett ut. Dock kan man inte neka till att bob hund är ett fantastiskt liveband med en urskön frontfigur.




19. Mew, Peace & Love

Älskar verkligen band som ändrar om spelningarna och låtlistorna. Detta var tredje gången jag såg Mew, och ändå kändes det som en helt ny upplevelse nästan. Och då hade det egentligen inte behövts. Det räcker att beundra musikaliteten hos Nordens kanske bästa band.




18. Holy Fuck, Parken

Det var fascinerande max att se Holy Fuck. Så mycket mixtrande med sladdar och synthar och pedaler och andra effektinstrument för att skumma till ljudet, men samtidigt behålla ett fantastiskt sväng och en grym energi. Minus på tråkig publik.




17. Den svenska björnstammen, Peace & Love

Hela P&L-veckan var solsken och supervarmt, såklart. Men inne på Björnstammens scen var det ännu varmare. Det var inte bara så fullt att P&L fick stänga portarna, nej alla skulle givetvis hoppa konstant den ca 40min långa spelningen. Jag klandrar dem inte, det gick inte att låta bli.




16. Invasionen, Siesta

När det gäller Invasionen gäller det såklart mest om dyrkande av Dennis Lyxzén. Hade han inte varit där hade det inte varit något att ha. Nu var det betydligt mer än så. Nu var det sjukt! Bra.




Alla bilder är snodda från www.rockfoto.nu, tack till dem!
(Så jävla RAAAAAAAAAAK)