Nog för att lördagarna brukar vara sega, men idag har jag nog slagit rekordet. Den otroliga trötthet jag upplevt idag är sjöen obeskrivlig. Var sjöen inte ens lika trött efter matfestivalen. Jag gick upp runt elva, och lade mig i soffan efter att jag inte ätit frukost. Där tittade jag på två filmer, två Idol-avsnitt och en fotbollsmatch innan jag insåg att jag kanske skulle röra på mig. Då var klockan fem. Mycket värd dag. (Btw, frukosten åt jag i nån reklampaus vid tvåtiden.)

Igår hade vi spelning. Kul att det kom såpass mycket folk och kollade. Kändes bra. Sen hur felfritt vårat framförande var kan ju diskuteras. Tapper lyckades ännu en gång tappa en stock. På något underligt sätt hamnade den under mina fötter så att jag stod och trampade på den hela tiden. Den var hyfsat omöjlig att få bort också. Och så lyckades jag halv-tappa gitarren och spela fel ackord och trycka på stämapparaten och fan och hans mummy. Annars mår jag bra. Nu blir det till att fixa lite nytt material. Lite rock, inte disco.

Som jag misstänkt i flera veckor nu så är disco-popen inte längre något rykte. Det är ett fucking faktum. Komersiell-Kent i 40-årskris? Var det kanske Harri som stod för allt med indie och rock de kallade sig? Var det Harri som var emot live-material och samarbeten med andra företag? Detta är en hemst värld. I torsdags var jag helt säker på det. En värld där pengarna betyder alldeles för mycket. Där själ och kärlek inte betyder något.

När världen ser ut på det sättet kan man faktiskt göra de mest otänkbara sakerna för att visa sitt avstånd. I detta läget kan jag faktiskt till och med stå, sida vid sida av en Gaisare eller Öisare. När 120 års historia, tradition, kärlek och passion kan raderas på ett halvår pga lite motgång, då har den moderna fotbollen blivit ett faktum. Trots att jag hatar både Gais och Örgryte står jag bakom dem när det gäller att motverka den moderna fotbollen. Fy fan. Nej, nu vill jag inte skriva mer om det. Det blir inget av det, det är skönt.

Sen så dansade vi hela natten lång. Det var häftigt. Fan vad tråkig jag är. Hur blev det såhär?

Dom blev som dom andra... igen igen igen.